RIP bloggen.

2,5 år och 327 inlägg. Fler smeknamn på R än i någon annan blogg. Stylingar och vintage och loppisar och företagande i en salig röra.

Och det här 328:e inlägget blir det sista i den här bloggen. Nu är det dags att gå vidare, nu har den gjort sitt. Den har utvecklats mer och mer åt det privata hållet, för att det är vad jag gillar att skriva om och vad ni gillar att läsa om. Och det har varit internt, mysigt och som att sitta med ett gäng vänner och gagga. Helt underbart! Men det finns egentligen ingen poäng med att göra det under företagsflagg. Snarare hämmar det, för det privata och företagandet stretar åt lite olika håll. Men företaget finns alltså kvar i allra högsta grad, fortsätt handla och tipsa era vänner! Bloggen har dock gjort sitt och puttas nu, så värdigt det bara går, utför ättestupan. 2,5 år är ingen ålder på en häst, men för en blogg är det en livstid.

Tack alla som hängt med under åren! Som länkat hit, som kommenterat, som peppat och hejat och skrattat. Utan er hade jag lagt ner för länge sen, blivit en av alla dessa bloggar med typ 3 inlägg. Och alla inlägg är "hej bloggen förlåt att jag inte bloggat på ett tag!!!". Jag är himla glad att det inte blev så, för nu har jag mitt livs hittills bästa tid dokumenterad i text och bild här. Med era kloka och roliga tillrop.

Men det finns förstås någon mer att tacka. Någon som stått ut med mitt ständiga nedtecknande av dennes dumheter, klokheter och misstag. Någon som hela tiden - ursäkta megaklyschigt uttryck - bjudit på sig själv. Rickard. Evig kärlek till dig! Det känns himla kul att vi har essensen av vårt förhållande - nämligen flams, trams och loppisar - på pränt här. Visserligen bara ur min synvinkel, men vi vet ju båda två att det alltid är jag som har rätt.

Eftersom jag lider av kronisk tangentbordsdiarré kommer jag givetvis fortsätta skriva. Men jag vet inte riktigt var. Det hade ju t. ex varit himla fint att kunna få betalt för att skriva. Vi får se var jag hamnar, höll ögon och öron öppna.

Om du gillat att läsa den här bloggen kan du väl länka till ditt favoritinlägg i en kommentar. Och kanske säga varför du gillade just det. Det skulle kännas som en fin avslutning!

Puss på er, ses på internet!

Etikettskolan: del 2

Jag lär er etikett från 1933, ur boken Etikett och god ton!

Del 2: I vilken ordning ska man gå ner för spiraltrappan på en ångbåt?Klicka på bilden för att läsa svaret!

Hobbyafasin going strong

Rulles hobbyafasi (skrivpinne, pekare, etc) sprida sig. Nu använder han sina påhittade ord för att beskriva andra påhittade ord. Snart kommer varenda ljud ur hans mun vara en egenkomponerad bokstavssammansättning utan egentlig betydelse.

Imorse gick han hemifrån, men kom tillbaka bara efter några sekunder.
- Jag glömde lyssnarhuvudets mamma!

Okej. Jag försöker reda ut det här. Lyssnarhuvudet eller lyssnarhuvudena är alltså Rulles ord för hörlurar. Det låter lite ologiskt, jag vet. Men det kommer väl ifrån att man har dem på huvudet och man lyssnar med dem. Och vem är då lyssnarhuvudets mamma? Det koreanska företag som tillverkat dem? Clas Ohlson som sålt dem? Jag, som alltid moderligt trasslar ur dess sladd?

Nej, lyssnarhuvudets mamma är MP3-spelaren. För den förser dem med ljud.

Äeh Rulle. Det här håller inte. Skärp dä!

Celeb-häng

Justja, jag har ju glömt att skryta! Hur man nu kan göra det. Det är väl det största nöjet med att ha en blogg? Skryt och sälja reklamplatser. Det sistanämnda kan jag inte riktigt göra eftersom jag vill att det enda företaget ni ska tänka på här är Vintagesmulor.se. Så då blir det 100% skryt. För ett par veckor sedan lekte jag i alla fall kändiswannabe och hängde med en hel hög kändisar. Eller ja, några stycken.

Det började med att fotografen/bloggerskan Jessica Silversaga (aka Vintageportalen) ringde mig och frågade om jag hade lust att vara hennes reflexskärmsbitch för dagen. Det var en plåtning till Linda Sundblads kommande singelomslag. Jag tackade givetvis ja och dagen därpå begav vi oss till Lindas lägenhet. Hon var hur trevlig som helst, inte minsta tendens till divalater. Vilket kanske är lite trist nu när jag tänker efter... Hade hon kastat grejer eller krävt prickiga kattungar och avskedat en assistent i timmen hade det mer KÄNTS som att kändishänga. Nu var det bara en allmänt trevlig dag. Aja, håll koll efter singeln! Ser du ett ögonblänk kanske det är min skärmexpertis som är upphov till det.

Jag och Jessica. Foto: Jessica Silversaga

Några dagar senare skulle jag och Roddbåten sitta publik i Breaking news med Filip och Fredrik. Jag älskar verkligen dem, lyssnar/ser på allt de gör men har aldrig suttit publik tidigare. Nu var det så dags! Det var en liten studio och Felix Herngren och Eric Idle var med i programmet. Sveinkul var det! Och efteråt fick jag träffa F & F och kirra ett F& F & F-foto:


Det var alla kändisar for now! Puss på er!

Etikettskolan: del 1

Jag fick två etikettböcker av Rilles mamma häromveckan. Vet inte hur jag ska tolka det riktigt. Vill hon att jag ska sluta äta med händerna och torka munnen med finduken på middagsbjudningarna?

De är från 1933 och fulla av goda tips. Mycket hade jag inte en aning om. Man vill ju inte bete sig ohyfsat. Det tror jag inte ni vill heller, så välkomna till min etikettskola! Där väljer jag ut det viktigaste ur etikettböckerna och läxar upp er med.

Del 1: Pengalös i kollektivtrafiken - vad göra?

Alltså: först försöka lura av konduktören en gratisbiljett. Om det (mot förmodan) inte fungerar, låna pengar av en främmande kvinna på bussen/tåget/spårvagnen. Och om DET inte fungerar, låna av en främmande man. Inte bara det, du ska även ta denne främlings adress.

Lycka till!

Nygamla höstjackor

Tjoho bloggläsare! Ni som tappert hänger kvar trots högst sporadisk uppdatering. Jag och Ralf har köpt nya höstjackor. Eller nya och nya, second hand förstås. Gillas?


300:- totalt för båda. Behöver knappast tillägga att vi blev väldigt nöjda.

Puss!

Orgelkonserter och enhjulingsshower.

Ragge vände sig till mig idag och sa:
- Jag skulle kolla upp orgelkonserter i Stockholm för jag har tänkt gå på en, men när jag kommer in på en sida så...
- Vänta här nu! avbryter jag. Orgelkonsert? Vad.. va... hur.. VA?!

Jag fattar ingenting. Han har aldrig nämnt nåt om någon orgel. Och han är inget stort musikfan överlag. Och nu helt plötsligt har han planerat att gå på orgelkonserter. Vem är det här?! Om någon söker honom måste jag alltså säga: "han är tyvärr inte hemma, han är på orgelkonsert". Det hela känns mycket surrealistiskt.
R: - Vaddå, vad är det för konstigt med det? Jag har lyssnat på orgelmusik jättelänge!
F: - Jamen det är väl skitkonstigt eftersom jag aldrig hört talas om det, det kommer från ingenstans. Om jag helt plötsligt skulle sitta och googla enhjulingsföreställningar i hemlighet skulle du säkert vilja bli informerad.

Mycket underligt detta. I övrigt så gick jag nyss ut på promenad med grannens hund. Halvvägs bort på vår runda börjar det SPÖregna. Jag skriver SPÖ med stora bokstäver eftersom regndropparna var som knytnävar som boxade mig i skalp och rygg. Himlen var klarblå när jag gick iväg och så fort jag kommit in slutade det förstås regna. Gah.

Det är spännande med alla som börjar skolan nu tycker jag. Mycket nervositet och förväntningar i omlopp. Det känns precis lagom att delta så pass, men att slippa tentaångest och läxläsningsleda. Jag jobbar på med mina Vintagesmulor, jag! Så här till skolstart passar jag på att tipsa om lite skolväskor, de är ju så himla fina:


Puss!