När försvann passionen, bevakare nr 10?

Så var vi här igen. En mörk söndagskväll, ta slut för fan (nej jag skojade bara, ta inte slut, då blir det ju måndag). Fast ärligt talat har jag inte så mycket emot måndagar. Jag älskar ju mitt jobb nästan jämt och då är måndagar lika bra som alla andra dagar. Problemet är att det finns FÖR mycket att göra, tiden räcker inte till. På helgen kan jag jobba ikapp, när post och bank och myndigheter är hemma och kollar på Let's Dance. Så, när alla säger: ååååh vad skönt med helg! är jag den första att hålla med. Gött med helg, då kan man äntligen få lite jobb gjort.

Måste förresten berätta något sorgligt - VintageSmulors blogg har förlorat en bevakare! Känns lite som att bli dumpad. Gjorde jag något fel? Skrattade jag för högt åt fel saker i filmen, tröttnade du på min blöta handduk på golvet? Var det sättet jag alltid suckade när jag såg djurbäbisar på TV eller att jag gillar att ha BÅDE ost och marmelad på mackan? När blev allt vardag och försvann passionen utan att jag märkte det? När började jag göra dig besviken? När började du läsa Elin Kling bakom ryggen på mig? Du, bevakare nr 10. Hur blev det så här?

Jag behöver en rebound-bevakare. Känner du någon som gillar långa skogspromenader och resor - be dem sticka till nåt skogsforum. Men känner du någon som gillar gamla kläder och långa textmassor, svåra att ta sig igenom, som att simma i sirap - bring 'em! Jag är inte ute efter ett livstidscommitment, en bevakningsfling duger bra.

Nu har du fått lön, så bränn den! www.vintagesmulor.se. Pengar ska rulla och vintage är ändå hårvaluta.













Puss!

In love and cold.

I torsdags öppnade min och Rulles bästa second hand-affär efter juluppehåll. Givetvis gick vi dit och fyndade loss! Vi köpte en present till Rulles mamma, som jobbar precis i närheten. Vi gick dit och lämnade presenten och beklagade oss över iskylan som råder i vår lilla lägenhet. Man tror ju lätt att en liten lägenhet blir mysig och automagiskt varm, till skillnad från stora kalla herrgårdar liksom. Bara vår kroppsvärme borde ju skapa normaltemperatur i skokartongslägenheten. Men vår lägenhet har nog storhetsvansinne och tror att den är en herrgård, för här är det som ett kylrum. Besökare flyr illa kvickt och man får inte mycket gjort, eftersom man var 30:e minut måste gå och ta ett varmt bad för att kunna röra sig, alternativt ge upp och gå och lägga sig. Huttra under täcket och brottas för att försöka få sina istappsfötter på den andres varma mage. All is fair in love and cold. Kaffe måste drickas direkt när det bryggts, för står det framme i mer än 3 minuter blir det iskaffe. En bra sak är dock att det inte gör något om man glömmer mjölken framme i ett par dagar - det är lika kallt i som utanför kylskåpet. Och när vi har frysit ihjäl kommer våra ruttnande lik inte stinka så mycket, de kommer kryobevaras. That's a win-win-situation!

I alla fall tyckte svärmor synd om oss, och bjöd hem oss till dem i helgen. De har tydligen ett VARMT hem! Vi bestämde att vi skulle komma dit på fredag kväll och stanna till lördag förmiddag. 15 timmar utan att frysa. Det lät för bra för att vara sant, vi tackade tveksamt ja.

Men se på fan, det VAR sant! Direkt när vi kom innanför dörren slog värmen blandat med en doft av mat emot oss. Jag blev bjuden på en öl och slog mig ner och läste tidningen. Det var lite som att jag var en arbetande make på 50-talet. En cigarr och ett plommonstop var allt som fattades.


Senare såg vi Let's Dance och förundrades över Jessica Almenäs klänning. Jag tycker inte att det är nödvändigt att tjata om åh gud vad har han på sig och gud hur ser hon uuuut i tid och otid, men det här var något i hästväg. Maken till illasittande, billigt, konstigt skräp har jag inte sett förut. Fet missmatchning mellan klänningens billiga, kräkfärgade viskostyg och det hårda skärpet. Skärpet hade dessutom en vass flärp som stack ut som något slags plastbråck. Och det här är inte nåt taskigt om Jessica, för hon var jättevacker, utan det här är snarare ett slags tips till henne. Din stylist HATAR dig.



Nåväl, nog snackat från mig. In på Tradera och trösthandla lite nu, det behövs i vinterdeppmörkret. -> KLICK <- Nedan syns ett axplock av vad som finns ute.









Puss å kram!

Reseberättelse: Västerås

Haj å hallå dagboken! Vi har inte hörts av sen FÖRRA ÅRET! Höhö. Det skämtet körde man jämt med när man var liten, när man kom tillbaka från jullovet.
- Vad fick du i julklapp i år då?
- Ja jag har fått blablabla. Du då?
- Inga. Jag fick mina FÖRRA ÅRET!

Och sen blev det skrattfest!

Jag har faktiskt hunnit med en hel del. Över nyår åkte jag och Ruskprick till Västerås för att hänga med släkten (min). Vi slog läger hos min bror och hans tjej. De hade skaffat en ny katt sen sist, den här lilla rackaren:


Han var väldigt gosig och mjuk, men lite konstig. Majsfetisch och konstigt jam, lät som en skrikande get. Det är en jävla väckarklocka vill jag lova, när han smög upp mellan mitt och R's huvud och JÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄM:ade.

Vi hade i alla fall supertrevligt på nyår. Mamma kom och vi spelade sällskapsspel och åt god mat och pratade. Kollade på när några stenade jävlar sköt raketer åt alla håll utom upp. In i bostadsområdet. Mycket smart! Det är en konstig lag egentligen. Enda gången man får använda sig av fyrverkeriet är den dagen då 99% av svenskarna är fulla som as.

Nyårsdagen käkade vi allihopa middag hos min pappa och hans fru, afrikansk injera. Som jag inte tog några bilder på. Jag var för hungrig! Började äta direkt och sen kunde jag inte fota, för man äter med händerna. Såsiga händer + ny mobil = näe.

Min pappa och Ralle förde en högljudd diskussion om fotboll. Vi andra väntade suckande ut dem.

Hemma igen spelade vi TP och jag fick baaara taskiga frågor. Rulle var dopad som vanligt.

Dagen efter det fyllde min farmor år och vi åkte till min faster för att fira! Grattis farmor 80 år!


Där fick jag veta något väldigt skumt. Min fasters man, Stefan, berättade att han inte kan prova tröjor i affärer. För att han en gång sett en vääääldigt mustigt svettig man rulla på sig en för liten tröja i ett sörmlänskt köpcentrum. Det traumatiserade honom så till den milda grad att han nu alltså inte kan prova tröjor. Han måste köpa dem, sedan tvätta dem och DÄREFTER prova dem. Eftersom jag kände medlidande lovade jag att hänga ut och håna honom på min blogg! DONE. :D

Avslutar med lite bilder av sånt som finns ute på -> Tradera <- just nu, in och bjud! U snooze U looozzzee, som det heter. Klickbara bilder!