Gratis är fan godast.

Bibliotek känns ju lite mossigt. Jag älskar idén, men tar mig sällan (läs: aldrig) dit för att ta del av deras enorma bokutbud. Sist var nog när jag var publicerad i GP (sug på den, ni!). Då smög jag in där bland alla gubbar som satt och gratisläste morgontidningar fastsatta i en träpinne. Jag var inte snål, men jag hittade den inte att köpa någonstans helt enkelt. Så, jag lallade alltså runt där och letade. Hoppades givetvis att någon skulle sitta och läsa den, läsa just min krönika. Och skrockskratta sig till en hostattack som sedan utmynnade i ett brandtal om att VEM denna Frida än är, så måste hon vara något slags geni!

Fast det var bara massa gubbar som läste Dagens Industri och typ Härjedalens dagblad. GP låg i sitt egna fack. Jag bläddrade med darriga händer och där! Där var jag. Hmm. Det kändes inte så speciellt trots allt. Helst ville jag lifta till Götet och smygåka på alla spårvagnar, leta efter tidningsläsande människor, som log åt just det JAG skrivit!

Men i alla fall. Biblioteken har faktiskt hängt med i utvecklingen. Även fast jag inte lånar hem fysiska böcker, så har jag lånat en hel del mp3-böcker och streamade böcker. Biblioteken har nämligen en mediajukebox, dit man kan gå med sin USB-sladd och mp3-spelare och ladda på böcker. Det har jag gjort flera gånger. De har även en skitsmidig tjänst på nätet som streamar ljudböcker.

För någon vecka sen gjorde jag ett misslyckat försök att skaffa Storytel, som streamar ljudböcker till mobiler. Men ja, det gick inte och deras kundtjänst var snipig, seg och icke-läskunnig. Jag fick det inte att funka i min mobil och fick efter flera inte hjälpsamma mail tipset att "du kan ju lyssna på datorn". Mja. Fast då lyssnar jag nog hellre GRATIS! Tack ändå.

För hos biblioteket loggar man helt enkelt in med sitt lånekortsnummer och så finns mängder med ljudböcker att låna. Så smidigt, så lagligt och SÅ gratis.

Mina sladdlösa hörlurar räcker ända ner till gräsplätten här utanför. Så för några dagar sen låg jag i solen och lyssnade på John Ajvide Lindqvist's Lilla stjärna. Den mannen skulle jag f. ö kunna hålla ett brandtal om på vilket bibliotek som helst!

För att sammanfatta, saker som är gratis:
- att sola
- att lyssna på Lilla stjärna via biblioteket

Det var dagens gratis-tips. Dagens kostande tips är alla fina väskor jag har ute just nu på Tradera, bl a:




Puss!
/F

Hetsätande humla och post Posten.

Tänk så mycket lättare allt blir. Så fort solen tittar fram. Eller som senaste veckan - så fort solen rå-glor. Haru ingen tv hemma eller, va, solen!? Så mycket lättare allt blir. Syret går djupare ner i lungorna och utomhus känns mer öppet. Som en plats att samlas på, istället för en transportsträcka. Vid vecket mellan gata och trottar ligger gruset inte ens kvar längre. Igår gick jag förbi en humla som låg på marken och vältrade sig i nåt grönt jox som trillat ner i MÄNGDER från träden. Han hetsåt verkligen! Jag petade honom lite åt sidan så att han inte skulle bli överkörd av någon cykel. Han märkte mig inte ens. När jag gick samma väg tillbaka 2 timmar senare låg han kvar! Eller ja, på andra sidan gatan. Fortfarande ätandes. Tjockis! skrek jag. Inte. You go to TOWN on that maddafackin nature sheeit! skrek jag. Inte.

Jag kollade på honom, garvade lite och gick vidare.

Vädret då. Så trivialt och svennigt att bry sig om sånt! Men jag kan inte hjälpa det, jag knarkar ljus och sol. Som alla andra bleka svennar. Fast för bara några år sen var solen min fiende. Inte för att jag var svårt gotisk (well, det var inte huvudorsaken i alla fall), utan för att jag jobbade natt. 22-05.45 ägde Posten min själ och mina händer. Jag tryckte på knappar på stora maskiner, skötte robotar (de ser inte ut som de gör i ditt huvud just nu, jag lovar), lyfte blå lådor och sorterade post förstås.

Vissa kvällar önskade jag att jag skulle bli påkörd så jag slapp gå dit. Men ibland önskade jag mig bara magsjuka. Äh, nu ska jag inte vara sån! Jag kan faktiskt sakna vissa delar ibland, nu när jag inte jobbar där längre (post Posten). Känslan varje morgon av att bli klar med något. Och känslan när alla hjälptes åt och jobbade för samma mål (hemgång!).

När det blev sommar kom alla sommarjobbare. Som förlorade söner tillbaka från kriget. Från hela landet, från alla möjliga utbildningar, kom de. Tillbaka till gruvan ett par månader varje år. För min del innebar det även en slags släktträff. Kusin, svägerska, syskon, ex, pappa satt på rad och sorterade. Min mamma och pappa träffades faktiskt på Posten. Så jag har Posten att tacka för att jag finns, kan man säga. Fast vi låter bli att göra det va?

Kom ihåg att inte jobba ihjäl er nu. Ut och njut! Med en filt och en bok och kanske någons hand att hålla i. (Fast när solen går i moln tycker jag ni ska smita in till datorn och kika på VintageSmulor's auktioner.)

Här är förresten en bild jag gjort till webshoppen. Har kladdat lite på ett foto alltså:


Puss och hej!

Bredvid mitt bord - ett huvud.

Hej dollz! Det är tufft att skriva z istället för s. Och att slänga sig med engelska ord. Zå, hey dollz!

Det är lite stökigt här, va. På mitt skrivbord finns just nu:
- 1 P3-nyckelband
- 1 häftapparat
- 1 plånbok i lack med bitmärken från katt
- en hög med momsrapporteringspapper
- 1 förpackning näsdukar
- 1 etikettskrivare
- 1 hög med visitkort (mina)
- 1 suddgummi (jag har ingen blyertspenna)
- 5 överstrykningspennor i olika färger
- 2 frimärken
- 1 måttband

Kanske inte så konstigt ändå, nu när jag listade upp det. Men BREDVID skrivbordet, där ligger:
- 2 kameror
- 1 hög med böcker om evolution och quantum mechanics
- 1 stor läderväska
- 100 stora ziplockpåsar
- 1 huvud (från skyltdocka)
- 1 ojämn bit bubbelplast
- 1 tjockt modemagasin (svindyrt, men glansigt så det heter duga)
- 1 tom kolsyrepatron
- 1 grå strumpa
- 1 enkrona (dumt att skriva det kanske, man vill ju inte fresta inbrottstjyvar - om ni läser här, så ska ni veta att den åkte rätt in i bankfacket efter postandet av detta inlägg)
- en imponerande pappershög, ojämn och lutande

Allt ligger väldigt hullrigt om bullrigt dessutom. Vart man än vänder sig ligger någon pappershög och hetsar! Tigger om att bli uppsorterad, insorterad, stämplad och lugn. Äsch, töst med er. Moma's busy, go smoke some crack and play with the gun.

Nu tar vi ett djupt andetag nattluft och lyssnar på tystnaden. Eller nej, lyssna på den här låten istället! Ladyhawke - Paris is burning. Imorrn ska vi vara barnvakter! Förhållningsreglerna var typ att de skulle borsta tänderna och inte elda upp något. Vi satsar på att lyckas med 1 av 2. Glaset är halvfullt, för satan! Och siktar man mot himlen når man kanske trätopparna.


Har lagt ut lite nya grejer på Tradera. Väskor, väskor, väskor! Fyller på med fler i helgen. In och kika. Och bjud, helst. I needz the moneyz. KLICK!







Puss och natt!

Hippare hopp.

Jag kan inte hjälpa det. Jag gillar, vad kidsen kallar, hiphop.




Det där är nog Rulles och min låt. Haha! Ja, så är det. Ni kan ta "and aaaaaiiiiaaaaiiiiiii will aaaaaaaaallwaaays looove yoooUUuuuuu!" så tar vi:

Is it cuz they like my gangsta walk? (gangsta walk)
Is it cuz they like my gangsta talk? (gangsta talk..ohh)
Is it cuz they like my handsome face? (handsome face)
Is it cuz they like my gangsta ways? (gangsta ways..ohh)
Whatever it is, they love it
And they just won't let me be
I handles my biz, don't rush me (area)
Just relax and let me be free (codes)

Nu ska jag trotsa regnet och gå in till Solna centrum för att äta lunch. Sen äre back to business igen. Trevlig måndag på er!
Puss

Tänk Tank Girl.

Jag älskar verkligen det mode som Tank Girl manifesterar. Skevt, smutsigt, slumpmässigt. Samtidigt som jag är en sucker för välstrykta skjortklänningar vars kjolar ligger i perfekta veck.

Men jag kan inte låta bli att med halvöppen mun beundra halvklippta frisyrer och bakåfram-byxor. Innerst inne: hellre trasdocka än prydnadsdocka.
















Här har ni soundtracket från Tank Girl. Hade tänkt göra en Spotify-lista, men gav upp eftersom varannan låt fattades. Inte min typ av musik egentligen, men minns hur mycket jag älskade filmen när jag var ung, och då blir ju soundtracket ganska magiskt. Det är en skön blandning av musikstilar också.


Ripper Sole - Stomp




Army Of Me - Bjork




Girl U Want - Devo




Mockingbird Girl - Magnificent Bastards (börjar 0:35)




Shove - L7



Drown Soda - Hole




Roads - Portishead



Bomb - Bush




Let's Do It - Joan Jett & Paul Westerberg



Thief - Belly - ej hittad.

X


Aurora - Veruca Salt




Big Gun - Ice-T



Trevlig lyssning! Och om ni har möjlighet tycker jag ni ska se filmen Tank Girl. Den är en riktig kalkonrulle, men har en mysig känsla ändå. Och inspirerande när det gäller mode.

Puss!

Permission.

Idag var jag trött på att sitta med näsan i dammiga papper proppfulla med obegripliga siffror, så jag sa till Rally att nu fick han fan ta en paus från sina dammiga papper med siffror - och så gav vi oss ut på stan! Visserligen med konsekvensen att vi måste sitta med näsorna i dammiga sifferpapper imorrn, men äh! Det var det värt.

Vi drog till en av mina favoritloppisar. Den är STOR! Fast inte så billig som man skulle kunna önska. Som Rickrack sammanfattade det:
- Man hittar nästan alltid något fint där. Men aldrig till det där crazy priserna.

Och det är sant, jag kommer alltid ut därifrån nöjd med en megakasse i varje hand - men också med ett bankkonto som snabb-bantat rejält.

Nu var det många månader sen jag var där sist och jag var riktigt spattig på vägen! ÄNTLIGEN! Men när vi kommer in i den stora lokalen möts vi av rader av tomma galgar - då har de PRECIS plockat undan vinterkläderna men inte hunnit upp med sommarkläderna. Mäh!

Vi hittade några plagg, men det var inte den vanliga hetsshoppingen. Bland väskorna hittade jag ingenting. Men vid kassorna, i glasskåpen... där lägger de juvelerna. Där ligger finväskorna. Och två av dem var så fina att jag blev alldeles snurrig. De var rätt stora och.. av något slags hantverk. Den typen av väskor brukar oftast vara pluttiga, men de här två var riktigt rejäla.

Kärlek vid första ögonkastet var det och mitt bankkonto fick således en väldigt smal och fin sommarfigur. Här är en av väskorna (den andra skymtas i bakgrunden för den med bra syn):



(Bilderna är klickbara. Någon som vet vad hantverkstekniken heter? Är det bara broderi eller har det nåt flashigare namn?)

Köpte även en stor läderväska i dräggligt fint skick.


Men min bokförings- och webshoppspermission tog inte slut där, jag blev även bjuckad på kinamat. På lunchmenyn stod "wokade grönsaker med ostronsås". Gött, men jag vill ha nudlar till. Frågade servitrisen om jag kunde få det.
- Ja, men det kosta 50 extla! Okej?

Grönsakerna 70:-, nudlarna 50:-. Så nej, okej är det väl fan inte. För en bit paprika och ett paket nudlar. Men vad ska jag säga?
- NÄJ! Jag bjuder 20:-!

Det var bara att nicka. När maten kom fick jag som två portioner mat liksom, i två tallrikar. Snegubbe :/ på den. Varför inte bara halvera, lägga i samma tallrik och dela min kostnad i två? Eller ja, Russes kostnad då.

Aja, gott var det i alla fall. Sen handlade vi mat, vin och sodastream-smak (uäh) till Rille. Sen har det varit en slapp kväll med lite jobb, lite lasagne med ricotta/spenat (mmm!) och chillande. Precis vad jag behövde.

Avslutar med en shout-out till alla mina vänner: saknar er! Stå ut med mig. Jag är snart tillbaks i verkligheten.
Puss!

Brenda Hamptons och Firefox ödmjukhet.

Jag gillar den ödmjukhet som firefox uppvisar i det här felmeddelandet:


Asch, inte ska ni skämmas! Jag kan skriva in adressen till gmail och SvD igen, no worries! *klappa firefox på huvudet*




Så, vad har ni hållt på med? Jag vet inte, för jag har inte hunnit läsa en enda blogg. Det har varit bokslut och det har varit deklaration och det har varit webshopsjobb. Däremot har jag hunnit kolla på serier. Haha, det är visst allt jag pratar om nu.

Jag KAN inte kolla på Gossip girl, även fast det bara går i bakgrunden medan jag jobbar. Det är synd, det finns många avsnitt. Men Chuck med hans konstant uppspärrade näsborrar och viskröst.. det går inte.

Han verkar lida av David Caruso-sjukan. Alltså "om jag viskpratar hela tiden så märker ingen att jag inte kan agera"-sjukan.

Men det mest irriterande är att det finns en polack med. Eller nej, det är det förstås inte, jag har ingenting emot polacker. Utan det irriterande är att det finns en "polsk" hemhjälp. Alltså en person som har polskt ursprung, men är uppvuxen i USA. Den personen får sen fejka en riktigt kass brytning och krydda med lite polska uttryck.

Jag vet inte hur bra polska den här tjejen pratar, men brytningen är helt horribel. Så fruktansvärt överdriven och tillgjord.

Här är ett klipp där ni får se näsborrarna, viskpratet OCH den hemska brytningen:






Är det någon som sett The secret life of the American teenager? Den är så fantastiskt lökig och konstlad! Den är gjord av Brenda Hampton, skaparen till 7th heaven. Om ni irriterat suckade till den kommer ni få stroke av TSLOTAT (för långt att skriva ut hela tiden).

Brenda Hampton är förnekelsekristen (gud gud gud gud gud gud, lalallalalaaaa, bingolingo) och helt fantastiskt gammal. Ändå kände hon att "äh, jag kan väl göra en serie om ungdomar lika bra som vem som helst". Och så föddes TSLOTAT.

Och förlåt Brenda, men det kan du verkligen inte. Såg det här klippet på Youtube, till står det att det är ett nytt drinking game, man ska dricka så fort någon säger "sex" i TSLOTAT. Jäklar, det kommer skapa en hel del alkisar.



Och då kanske du tänker: fan vad juicy! De pratar om sex hela tiden, har Brenda Hamptons moral åkt till the Hamptons på semester? Nej, är svaret. Brenda Hampton är fortfarande precis lika uptight och verklighetsfrånvänd som vanligt. Hon har gjort karaktärerna så slampiga och depraverade hon bara kan föreställa sig - alltså att de inte är oskulder tills de gifter sig!!! Efter att hon kom på det lutade hon sig svettig bakåt i stolen. Vågar jag? Vågar jag lämna ut den här dynamiten, den här sanningen?

Och det gjorde hon. Hrrm. Det pratas alltså väldigt mycket om sex. Fast på ett väldigt konstigt sätt. Det är som om Brenda inte alls vet vad hon skriver om. Hon har visserligen barn, men jag börjar tro på jungfrufödsel.

Överlag är dialogerna det knäppaste med serien. Lyssna här liksom:



Och så är det hela tiden! Jag önskar att Brenda Hampton kunde lära av Firefox. Att hon före och efter varje avsnitt sätter in en "Well, this is embarrassing"-skylt.


En till sneak peak från webshoppen då, en vintage-baddräkt från Kronan:





Och en lila/svart blommig klänning:



Puss puss!