På spåret-spelet = snoozefest.

I tisdags åkte jag och Ryggsäcken till Uppsala för att second handa och käka middag med ett par vänner. Vi kom dit väl förberedda med kartor och en plan förstås. Att bara vandra runt och hoppas att man hittar nåt kul har aldrig varit min grej. Om man vet vad man gillar är det väl bättre att planera fram det?

Nåväl, 4 timmar och 5 second hand-affärer senare var vi nöjda. Eller ja, halvnöjda. För att vara Sveriges fjärde största stad levererade inte Uppsala som jag hoppats. Det finns säkert mycket bra om man åker utanför stan, men den här körkortslösa saten har ju inte möjlighet med sånt. Jaja, ett par fina grejer till vintagesmulor.se blev det i alla fall, bl a ett par örhängen med guldfärgade ankare!

Sedan gick vi vidare till middagen hos vännerna. Öl, vegetariska enchiladas, sallad och creme brulee. Vad har man i ansiktet efter en middag som den? Ett creme bruleende! Efter middagen skulle vi prova ett nytt spel de köpt: På spåret-spelet. Låter helt perfekt för På spåret-fantaster som oss. Spelet var en tjock bok med en liten digital display med några knappar.


Det hela kändes lite 80-taligt. Då var allt som hade knappar HIGH TECH och DIGITAAAALT. Nåväl, det var så simpelt att den där lilla apparaten slumpade fram ett nummer och då ska man bläddra i boken till rätt fråga (t. ex "Vad hette Astrid Lindgrens första bok?") och läsa den. Spelaren vars tur det är knappar in ett svar och man får veta om det är rätt eller fel. Sen är det nästa spelares tur. Ja, där har ni det. På spåret-spelet.

Men, undrar du kanske bestört, ska man inte resa någonstans? Ska det inte vara något resemoment där man ska gissa vilken stad man är på väg till? Nej nej, vad har du fått den befängda idén ifrån?! Varför skulle man göra det i På spåret-spelet? Tok där. Kompisen som köpt spelet (boken) för 300:- kände sig riktigt jäkla blåst. Hon blev så irriterad att hon vägrade vara med. Jag förstår henne. Den där förskönade miniräknaren i hörnet hånade hennes investering med varje pip.

Det är inte svårt att förvandla På spåret-konceptet till ett spel. Det lämpar sig t o m rätt bra för det. Man skulle kunna göra det med en dvd t. ex. Då kan det ju bli precis som i tv. Men vänta nu... det finns redan!

Med DVD:ns hjälp ger ni er ut på en resa och gissar vart ni är på väg. Därefter följer filmer och frågor om resmålet. Mellan resorna gissar ni på roliga kluringar. Den som har flest poäng efter tre resor vinner spelet.

Varför uppdatera det spelet när man kan nerdatera det? Att bara skriva tusentals vanliga frågor, sida efter sida, och förvänta sig att folk ska bli bländade av den snajsiga tekniken som medföljer - det går väl lika bra det? Äh! Kom igen, så dumma är vi inte. Tills jag googlade recensioner och såg att i stort sett alla har tyckt att det är "ROLIGASTE BOKEN!!!" och att de har "skrattat i timmar!!!". Konstigt. Vi satt och halvsov redan efter 2 frågor. Att sitta och slå i en tusentals sidor lång bok är inte bästa sättet att hålla igång en stämning. Men visst, jag kan också hitta på roliga spel. Både för dem som gillar att slå och slå i böcker och för dem som vill ha ett tv-programinspirerat spel:

• Hitta ordet! Två spelare har varsin ordbok. En tredje person är domare och säger ett valfritt ord. Spelarna ska då så snabbt som möjligt hitta ordet i ordboken. Den som är snabbast får en poäng. Först till tio vinner. Det är ett väldigt digitalt spel, så det följer även med en kulram att hålla räkningen på.
• Idol-spelet, psalmversionen. Ni kan vara hur många spelare som helst, minst 1 måste vara jury. I psalmboken som medföljer slår ni upp valfri sida och sjunger den psalmen. Därefter tar jurymedlemmen ett av de förtryckta omdömeskorten och läser från det. Får du t. ex "HALLELUJA MOMENT!" får du sjunga en gång till, men får du "Kan du teckenspråk? Inte? Det borde du lära dig, för du är tonDÖV!" är spelet slut för din del. Eftersom det här är ett spel från 2010-talat är det förstås lite hight tech. Så en minidisc med psalmmusiken följer med.

Det kanske är lite orättvist, jag menar, frågorna var ju helt okej egentligen. Det var mest den falska marknadsföringen som gjorde att vi blev så besvikna. Samt den onödiga elektroniken. Det är som om någon skulle säga till en: "DU HAR VUNNIT 86 MILJONER KRONOR!!!!! OCH HÄR FÅR DU EN ROBOT SOM KAN GÖRA DIN BOKFÖRING!!!" och sen: "eller oj, nej, jag såg fel, men här får du en mandelkubb och en laserpekare". Hade jag bara fått mandelkubben och laserpekaren direkt hade jag blivit galet glad, men precis efter 86-miljonerkronorochrobot-bluffen kan jag inte glädja mig åt det.

Slutsats: köp inte På spåret-spelet. Och om du ändå köper det, förvänta dig ett Vem vet mest?-spel med en glorifierad miniräknare i hörnet.