I fredags skulle jag styla en fotografering. Klockan 15 hade vi bestämt. Jag lallade runt lite på förmiddagen och tänkte mest ta det lugnt och förbereda mig. När klockan är 12.25 ringer telefonen. Och finns det någon värre kall kåre än den som kryper och äter sig in i ryggraden då telefonen ringer och man sitter där med smutsiga strumpor och utan smink och personen i andra änden säger:
- Hej, var är du?
Nummer två på värsta kåre-listan är: "du har min plånbok va?" (och man absolut inte har någon plånbok - för värre kåre byt ut plånbok mot unge), nummer tre är "kom du ihåg att ta med dig X?" (och det gjorde man förstås inte). Utom tävlan är: vi måste prata.
I alla fall stod ett helt gäng folk och väntade på mig - som satt med oborstade tänder på andra sidan stan. Det hade blivit fel någonstans, vi skulle ses 12 - inte 15. Det var bara att borsta tänderna och rusa iväg. Som tur var kunde de börja med smink/hår/riggning utan mig. Men fan alltså, den där paniken är inte härlig.
Själva fotograferingen skitkul förstås. En bakom kulisserna-bild:
Har lagt in massa nytt i shoppen idag också. Den här t. ex:
Pöss!
4 kommentarer:
Åh det är det värsta som finns! Hela dagen blir alldeles konstig och sned!
Ja usch! Det och att försova sig, satan alltså. Tur att jag i alla fall var vaken när de ringde.
Jag fick en kal kåre bara av att läsa...hua=/
Men herre guud....
KALL KÅRE.... hur svårt kan det va att stava rätt=)
Skicka en kommentar