tisdag 31 augusti 2010

Investerare sökes till spännande projekt

Det är jag som är Riskokaren. Rådvill. Revsuga (en perennväxt - look it up). Eftersom jag är avundsjuk på Fiskmåsens blogg frågade jag om hon inte kunde tänka sig en gästbloggare, vilket hon kunde. Det gav mig direkt hjärtklappning och prestationsångest. Man kunde tro att Jamaicanska 4 x 100 m-laget bett mig ta sista sträckan på OS. Naken. I alla fall, on with the show.

Varje morgon går jag och Finhatten ut och promenerar, vanligtvis kring "sjöarna" där vi bor. Citationstecken är nödvändiga för att ni inte ska få bilder av en orörd Victoriasjö med färgglada ciklider och exotiska fåglar framför er. Tänk er istället en stinkande dypöl full av gräsänder och dumpat byggmaterial.

När vi gått nästan hela varvet hörde jag ett "Uääääh!" och frågade vad som felade. Fantan pekade på en liten slemmig, rödgulbrun igel på vägen. Jag himlade med ögonen à la "I'm a man" och trots att jag har passerat 30-strecket kunde jag inte låta bli att fråga hur mycket pengar hon skulle kräva för att hålla igeln i munnen i en minut. När slutar sånt bli roligt? Svar: never! Hennes ansiktsuttryck när hon tänkte på den slemmiga lite krabaten i munnen påminde mig om hur offren i Saw såg ut när de förstod att de var tvungna gräva ut en nyckel ur sin kompis mage.


I alla fall kommer hon till slut fram till siffran 1 miljon. Då tar leken vanligtvis slut och jag tänker därför: var finns alla rika vettvillingar som är villiga att investera i en sådan här "affärsidé"? Varför hoppar det aldrig fram en liten knubbig indier i tredelad kostym från Savile Row och en fet sedelbunt i handen och utropar "I'll take it!" Det är helt klart en köpares marknad; folk överallt fantiserar om 500 000 kr för att klippa av lillfingret med en sekatör eller hångla med Lill-Marit Bugge för en tusenlapp (sjuka sjuka människor). Går man in på den här marknaden innan andra aktörer hunnit etablera sig kan man bli marknadsledande utan problem. Lyssnar ni Dagens affärer, nästa affärsboom är avslöjad.

Fikonet avslutar alltid sina blogginlägg med vintagefynd och jag kan inte vara sämre. Det här finns inte i någon webshop utan är sånt jag köpt de senaste veckorna för min egen skull.


Gammal fjällrävenjacka.



Playboy-skor.



En bok med klassiska förolämpningar som jag ska nyttja för att smäda mina fiender. Vad sägs om följande hån mot gurkor av Samuel Johnson: "A cucumber should be well sliced, and dressed with pepper and vinegar, and then thrown out, as good for nothing." Oh no you didn't!



Tack för mig. *bugar och går ut baklänges*

/R

5 kommentarer:

Vlad sa...

http://content.hanky.se/dynamic/content/502/9c935ef0-d83a-42d0-b7de-2257f7732f5b.jpg

R sa...

Vlad: :D Det där är chockerande men ändå undrar jag om de kanske fick betala varandra. Han ser ut som en korsning mellan Roger Pontare, Jean Pierre Barda och den där plastikirurgen som våldtog folk under narkos.

Anonym sa...

Tack för en bra och rolig Gästblogg.
Kom gärna tillbaka:D
Yvonne

Ullis sa...

duktig! det där var väl inget att vara nervös över! :D jag tackar för snigeln mest, jag brukar faktiskt peta på dem.. eller, mest de med hus. De är söta. de andra.. not so much.

Men de med hus måste man hjälpa över vägen.. dock tänker jag alltid att "tänk om han ville åt andra hållet!! så har jag förstört två år av hans liv med att bära TILLBAKA honom!!"

Marina sa...

Bra jobbat Rivosto. Vill se mer av dig här. :)