Jag trodde att hans föräldrar skulle ha något emot det hela, alltså att jag på daglig basis döper om deras ende son till diverse köksartiklar och salladsblad. Men de är nästan mer engagerade än vad jag är.
Igår var de här och vi kollade på lite bilder. Svärfar pekar på en bild och utbrister finurligt:
- Är det där Rondellen?
Rondellen själv förstod ingenting. Han trodde kanske att vi kollade på foton från Surahammar (de har en rondell - alltså blir det Rondellen i dagligt tal: "ja ja' krocka' juu nästan vi' Rondellen").
Och imorse fick jag sms av svärmor:
Din sambo har en restaurang utanför Vällingby. Ruccola heter den.
De som inte känner honom och försöker gissa hans namn går direkt till de fula gubbnamnen. Som att jag döper om honom för att hans riktiga namn är för fult. Men det är precis tvärtom. Jag ser det mer som att om ingen annan använder hans riktiga namn så blir det mer speciellt när någon (jag) säger det. Det är som en namnburka.
I webshoppen har varor bytit ägare, se själva under Slutsålt! Oj oj, allt fint ni missat. Men som tur är finns det mycket kvar. Nedan syns lite som jag lagt in nyligen. Kom in kom in:
5 kommentarer:
Haha va kul att det har spritt sig! I början fattade man inte riktigt vad eller vem det var du skrev om men när man fattade var det jättekul!
Mycket smart att göra det riktiga namnet exklusivt, så att man känner att man har en extra speschöl konnektiön, när namnet uttalas. Och du och svärföräldrarna i sin tur connectar över rondeller och sallad. Mycket bra. Det skulle inte mina svärisar hänga med på.
Amanda: Kan tänka mig att det är rätt förvirrande, men nu kan jag liksom inte sluta. :D
Kulturgryningen: Hahaha, exakt! Men du, testa svärisarna. Innan du vet ordet av kallar de din kille för Kanelstång eller Budgetunderskott eller nåt annat najs. Kanske borde starta en website som främjer dylikt beteende, typ Namnburkadinkille.nu.
som egentligen säkert alla par har även jag och min karl också diverse smeknamn på varandra. ofta lite mindre avancerat än de fantastiska du åstadkommer (plasket, närke, bambi, splash, gandalf och brupski är några exempel). i sällskap med gandalf (som jag avskyr) har min raring nu börjat kalla mig gubbnamn/herrnamn så som bengt. jag vill inte vara sämre och kallar honom då för barbro eller urban. det jag vill komma fram till i denna kommentar, är att jag idag avancerade och kallade honom urbaniseringen. nästan med en gång tänkte jag att nu var jag nästan på Frida-nivå!
Haha, urbaniseringen! Good for you säger jag bara. Även om jag gillade era andra namn också. Vad är nästa steg? Är det att man bara ska ge dem ett läte, typ som när man pratar med djur? Nån vissling, så vet de att de ska infinna sig.
Skicka en kommentar