måndag 6 april 2009

Bli Picasso - på 5 minuter!

Jag vet inte hur många böcker jag köpt som ska lära mig rita, måla, skissa, teckna, etc. För jag VILL verkligen kunna! Jag blir galet avundsjuk på alla som kan. Och jag är ändå en kreativ person som gillar färg och form, jag borde ha det i mig. Om jag bara kunde få lite hjälp på traven...

Så jag köper dem, bok efter bok. Lär dig rita i 5 enkla steg! Så här blir du en modetecknare! Måla landskap - du kan det! Etc, etc, etc. Och jag går på det varje gång. Tänker att, jamen det här låter ju bra. Om jag bara gör som de säger i boken så kommer det ju gå. Mm.. Mhm.

Så jag köper den jäkla boken för hela månadspengen (dyra är de alltid), sätter mig bekvämt, men inte FÖR bekvämt, tar fram papper och pennor, har bra belysning, sätter på grym musik, tar ett djupt andetag och knäcker ryggen på ännu how to-bok. Jag är full av förhoppningar för nu ska jag ju bli kostnär! Sug på den ni!

Det första man ska göra är alltid att rita en streckgubbe. Lätt som en plätt, så jag ritar en. Hah! Nu du, Picasso, passa dig. Kolla liksom:

Men sen blir det svårt. Då ska man klä på streckgubben hud och kläder och ansiktsdrag och 3D:a honom/henne. Och all hjälp man får till detta är att de visar hur det kommer se ut när det är halvklart och när det är klart. Jaha.. försöker lite, men för MIG ser det fan inte ut så! För mig ser det ut som att jag har spillt nåt runt en streckgubbe. Det jag behöver hjälp med är INTE att visa en bild på en perfekt påklädd gubbe. Jag har sett såna, varje dag på bussen. Jag vill ju veta hur man gör!

Det är liksom så jävla.. Som om man skulle köpa en gitarrkurs och någon bara skulle låta en först lyssna på en halv låt i första steget och sen på hela låten i andra steget. SÅ! Det är bara att du spelar sådär, som det lät nyss, så är du gitarrist sen!

Tack som fan.

Nu för tiden ritar jag nästan aldrig. För varje gång jag gör det påminns jag om alla böcker jag köpt. Och det känns så tragiskt! För vilka jävlar är det som köper "lär dig rita"-böcker? Jo, såna som aldrig har en chans att lära sig det. Aja, jag har min egen stil. Sa flickan som körde handen i köttkvarnen. Eller nåt sånt.

Bjuder på några gamla skisser jag hittade långt bak på hårddisken.






3 kommentarer:

Billie sa...

Menne, din knas! Det är skitsnygga skisser ju.

Anna - Sagan om Sagorna sa...

Nu provar jag igeeeen! Eftersom Billie kan, så borde jag också kunna! :)

Och dom ääääär helt galet snygga! Hur stora är dom? För jag skulle lätt vilja ha den svarthåriga tjejen som tavla! :)

Vintagesmulor sa...

Men åh, fan vad snällt! De är nog rätt små, det är bara kladdar som jag trots allt sparat i några år. Men då i downsize:at format. Men gör jag nåt mer nån gång ska jag pracka på er det, lovar ;D