Det här var inte min kväll.

Idag var jag i förorten och fyndade. En festklänning i tyll från 50-talets Amerikatt, en The Bridge-portfölj, en Pierre Cardin weekendväska, två blommiga plåtburkar i brunt och orange, en kockums kaffe/tekanna. Och massa massa mer!

Stapplade hem, lämpade grejer, stapplade till affärn, gjorde mat. Sen hällde jag vatten över och i min mp3-spelare så den tvärdog. Fyfan. Jag lyssnar JÄMT på podcasts och ljudböcker, jämt alltså. Speciellt när jag gör nåt tråkigt eller monotont, som att städa, laga mat, knu.. näää, ba skoja! Usch så jag säger, nu ska jag tvätta munnen med tvål. Kan ju ta ett bubbelbad med mp3-spelaren.

I alla fall, fan vad ledsen jag blev över det där. Och imorrn ska jag till Karolinska, sitta där och glo i vetintehurlänge och inte ens ha nåt att lyssna på. Uuuh. Sen fortsatte jag min lucky streak med att få kokande vatten över armen. Och sen ringde SCB. Och nu märkte Rulle en stor fläck på Pierre Cardin-väskan.

Det var inte min kväll helt enkelt. Nu är jag mör, har ont i huvudet och vill helst bara lägga mig ner och grina. Men jag måste stuva undan massa grejer. Det går inte att komma fram i lägenheten utan pannlampa och kompass. Tappade nyss bort Rulle bland alla klänningar och väskor, och då bor vi ändå på 30 kvadrat. Det är ju ingen paradvåning där man vanligtvis går vilse liksom.

Boris! Kom och rädda mig, ditt jäkla gull.